She ain't no human being

Har varit på Gränby Centrum idag. Såg ett par apsnygga shorts på MQ, kommer till dom sen. När vi shoppat färdigt ( boring mat och  present till min brors flickvän ) och precis skulle sätta oss i bilen undrade mamma var min väska var. Jag kollade på mina armar, när jag gick in hade den hängt där.
-Helvete! Sa jag och sprang in igen ( eller jag försökte iallafall på mina 9 cm klacks stövlar )
Först sprang jag in på Kvantum. Trängde mig förbi alla gubbar, kärringar och dryga småbarn till bananerna. Jag hade förälskat mig i små bebisbananer tidigare och tänkte att jag möjligtvis kunde ha lagt ifrån mig väskan mitt i all förtjusning. Men icke. Jag sprang upp på MQ försäkrade mig först att shortsen fanns kvar i storlek 34, 1 sekund senare var jag i jakt på en expedit. Men såg inte en människa med namnskylt eller som var utan jacka. Så jag ställde mig i kön till kassan och det gick segt som vanligt. Men det här var ju ett undantag. Min väska med Elisabeths present i ( Kort på H&M för 500:-) kan hänga på nån annas arm! Jag hade just tänkt att tränga mig ohövligt så såg jag en man som vek ihop en skjorta, det kunde ha varit en kund men jag chansade. Han hade inte sett någon stor svart väska i äkta läder inte hans kollegor heller. -Fan fan fan... Jag sprang ner till H&M ( var vid det här tillfället helt slut i fötterna, måste Gränby vara så jävla stort? ) Och det blev ju inte bättre av att det är lördag med UF folk överallt. Jag kom in till H&M. Såg en kompis men hann inte heja, expediterna där var sega, hade inte sett någon väska och tyckte att jag skulle ringa imorron ifall någon hittat den då ( Ehh hallå? ) Går ut från H&M och tänker just springa in till Kvantum igen, fast åt andra hållet. Jag mindes ju hur jag hade farit runt där inne och plockat på varor från alla möjliga hörn. Så ringer mamma och har hittat den. Kvantums reception hade den, en kund hade hittat den vid bananerna....som jag först trodde.